Om Epix
EPIX FÖRLAG har alltifrån det skandalomsusade första numret av tidningen Epix (april 1984) ansträngt sig att presentera världens bästa vuxenserieskapare för svenska läsare.
UNDER 80-TALET startade vi legendariska tidningar som Epix, Pox, Tungmetall, Maxx, Samurai, Inferno och många till. Samt gav ut en oherrans massa serieböcker. Med vår envetna satsning på serier som de stora serieförlagen bedömde som helt olönsamma skapade Epix närmast ensam en ny seriemarknad: vuxenseriemarknaden.
1993 GAV VI OSS in också på superhjälteseriernas område med tidningar som Batman, Superteam och Lobo. Men innan vi kunde få ordentlig luft under vingarna även med dessa tidningar, blev vi – och många andra tidningar utanför serieområdet – år 1994 utestängda från tidningsmarknaden av den till stor del Bonnierägda tidningsdistributören Tidsam, som har monopol på massmarknadsdistribution av tidningar.
BARA EPIX VÅGADE STÄMMA Tidsam/Bonniers för brott Svreriges och EU:s konkurrenslagar. Alla de andra drabbade förlag valde att foga sig i Bonniers maktmissbruk. Och det var nog klokast så. För efter sju års ensam kamp i rätten fann hovrätten att Tidsam/Bonniers inte hade brutit mot konkurrenslagen alls när de avstängde en massa tidningar från sitt distributionsmonopol. Vilket jag borde ha förstått innan jag stämde Sveriges största mediekoncern.
För också i Sverige är den härskande lagen de härskandes lag.
NÄR KALLE ANKAFÖRLAGET Egmont (som är svenskt dotterbollag i den danska mediejätten Egmont, och näst Bonnier den största ägaren i Tidsam) hade köpt ut både Semics (1997) och Atlantics (1999) serietidningar var Sverige det enda landet i den ”fria marknadens värld” där ett enda förlag hade 100% av serietidningsmarknaden.
Vilket Statens konkurrensverket tyckte var helt i sin ordning.
INTE ENS DEN NORSKA mediejätten Schibsted (som köpt över bl.a. Aftonbladet och Svenska Dagbladet) har kunnat nämnvärt bryta in sig i Bonniers/Egmonts marknads- och distributionsmonopol när den 2001 startade serieförlaget Full Stop Media med några barntidnignar. Och när de 2003 fick framgång med manga, slogs de snart ihop med Bonniers till Manga Media. År 2007 är de tre skandinaviska mediejätterna Bonnier, Schibsted och Egmont i full färd med att gå ihop och köper över varandra på olika sätt i Sverige, Norge och Danmark.
Vilket förstås ökar konkurrensen och utbudet på seriemarknaden.
INGET ANNAT FÖRLAG, minst av allt ett litet förlag som Epix, har minsta chans att hävda sig mot dessa tre jätters marknads- och distributionsmonopol när det gäller serietidningar, och knappt ens när det gäller serrieböcker och seriealbum.
DÄRFÖR – OCH SÅ länge som Tidsam/Bonniers/Egmont med konkurrensverkets, domstolens och politikernas välsignelse får fortsätta bryta mot konkurrenslagen – har vi sedan 1994 bara kunnat ge ut serieböcker. Men utan några vuxenserietidningar på marknaden knäcktes också bok- och albummarknaden för vuxenserier. Och 14 år senare syns fortfarande inte minsta ljusglimt i tunneln. Så för att finansiera Epix utgivning har jag tvingats – och tvingas fortfarande – prångla ut mina diverse samlingar och säljbara prylar: serier, böcker, videor m.m.
MEN ÄVEN OM EPIX sedan 1994 är illa sargad, har vi ändå alltjämt lyckats komma ut med ett litet urval böcker varje år, fortfarande plockade från gräddan av den internationella serieutgivningen. Och så har vi fötrstås en stor del av våra tidigare utgivna album kvar i lager, som du kan se i vår katalog.
EPIX ÄR FAKTISK det enda av 80-talets nya serieförlag som fortfarande finns kvar och är självständigt. Alla andra har antingen kastat in handduken eller blivit uppköpta av större förlag, bl.a. Egmont och Schibsted.
OCH SÅ OSANNOLIKT det låter – trots Bonnier-Egmont-Schibstedts samröre-monopolvälde är Epix fortfarande det förlag som ger ut mest utländska kvalitetserier.
Mycket nöje
Horst Schröder, förläggare
