Om förlaget

EPIX FÖRLAG har alltifrån det skandalomsusade första numret av tidningen Epix (april 1984) vinnlagt sig om att presentera världens bästa vuxenserieskapare för svenska läsare. Inom alla kategorier. Vi lyckades i vårt uppsåt långt över förväntan. Knappt någon av de mer omtalade vuxenserieskaparna har inte varit med i någon av Epix-förlagets tidningar och böcker.

UNDER 80-TALET startade vi legendariska tidningar som Epix, Pox, Tungmetall, Maxx, Samurai, Inferno och många till. Samt gav ut en oherrans massa serieböcker. Med vår envetna satsning på serier som de stora serieförlagen bedömde som helt olönsamma skapade Epix närmast ensam en ny seriemarknad: vuxenseriemarknaden.

1993 GAV VI OSS in också på superhjälteseriernas område med tidningar som Batman, Superteam och Lobo. Men innan vi kunde få ordentlig luft under vingarna även med dessa tidningar, blev vi – och många andra tidningar utanför serieområdet – år 1994 utestängda från tidningsmarknaden av den till stor del Bonnierägda tidningsdistributören Tidsam, som har monopol på massmarknadsdistribution av tidningar.

BARA EPIX VÅGADE STÄMMA Tidsam/Bonniers för brott mot Sveriges och EU:s konkurrenslagar. Alla de andra drabbade förlagen valde att foga sig i Bonniers maktmissbruk. Och det var nog klokast så. För efter sju års ensam kamp i rätten fann hovrätten att Tidsam/Bonniers inte hade brutit mot konkurrenslagen alls när de stängde av en massa tidningar från sitt distributionsmonopol. Vilket jag borde ha förstått innan jag stämde Sveriges största mediekoncern.

För också i Sverige är den härskande lagen de härskandes lag.

NÄR KALLE ANKA-FÖRLAGET Egmont (som är svenskt dotterbolag inom den danska mediejätten Egmont, och näst Bonnier den största ägaren i Tidsam) hade köpt ut både Semics (1997) och Atlantics (1999) serietidningar var Sverige det enda landet i den ”fria marknadens värld” där ett enda förlag hade 100% av serietidningsmarknaden.

Vilket Statens konkurrensverk tyckte var helt i sin ordning.

INTE ENS DEN NORSKA mediejätten Schibsted (som köpt över bl.a. Aftonbladet och Svenska Dagbladet) har kunnat nämnvärt bryta in sig i Bonniers/Egmonts marknads- och distributionsmonopol när den 2001 startade serieförlaget Full Stop Media med några barntidningar. Och när de 2003 fick framgång med manga, slogs de snart ihop med Bonniers till Manga Media. År 2007 är de tre skandinaviska mediejätterna Bonnier, Schibsted och Egmont i full färd med att gå ihop och köper över varandra på olika sätt i Sverige, Norge och Danmark.

Egmont skulle så småningom lyckas köpa ut Schibstedts svenska serieutgivning och har därmed åter 100% av den svenska masssmarknaden för serietidningar.
Ett enastående monopol som Statens konkurrensverk fortfarande tycker vara helt i sin ordning. Vilket förstås ökar konkurrensen och utbudet på seriemarknaden.

INGET ANNAT FÖRLAG, minst av allt ett litet förlag som Epix, har minsta chans att hävda sig mot dessa tre jättars marknads- och distributionsmonopol när det gäller serietidningar, och knappt ens när det gäller serieböcker och seriealbum.

DÄRFÖR – OCH SÅ LÄNGE som Tidsam/Bonniers/Egmont med konkurrensverkets, domstolens och politikernas välsignelse får fortsätta bryta mot konkurrenslagen – har vi sedan 1994 bara kunnat ge ut serieböcker. Inte heller har något annat litet serieförtlag kunnat starta nya serietidningar, vare sig för barn eller för vuxna. Det har gjorts tappra försök, bl a 2011 med Koliks förlag vuxenserietidning Utopi med nya svenska serier. Men trots ymnigt kulturstöd och gratisarbete gick tidningen snart omkull eftersom den inte kunde bli distribuerad på den stora marknaden.

UTAN NÅGRA VUXENSERIERTIDNINGAR på marknaden knäcktes också bok- och albummarknaden för vuxenserier, inte bara för Epix utan även för andra mindre serieförlag. Flera småförlag har tvingats lägga ner, bl a det förnämliga förlaget Optimal med sin stora satsning på moderna nordiska serier.

OCH MER ÄN 20 ÅR SENARE syns fortfarande inte minsta ljusglimt i tunneln. Samtidigt som Sverige under de senaste 20 åren har upplevt en enastående blomstring av serieskapare, inte minst kvinnliga serieskapare har slagit igenom stort på den lilla marknaden som finns kvar. Enstaka kreatörer har faktiskt kunnat bli kända långt utanför serievärlden, men de flesta får fortfarande nöja sig med pyttesmå upplagor och än mindre försäljning.

MEN ÄVEN OM EPIX sedan 1994 är illa sargat, har vi ändå alltjämt lyckats komma ut med ett litet urval böcker varje år, fortfarande plockade från gräddan av den internationella serieutgivningen. Dessutom har vi en mycket stor del av våra tidigare utgivna album kvar i lager, som du kan se i vår katalog.

SEDAN 2010 HAR VI ÄVEN BREDDAT vårt utbud med kvalitets-bilderböcker av författare som Neil Gaiman, Ingrid Chabbert, Loïc Dauvillier och många andra. Samt förnyat vår tidigare satsning på serier för barn, både för äldre barn och förskolebarn: Isabelle Kreitz, Neil Gaiman, Marguerite Abouet, Joann Sfar, Luke Pearson, Pierre Bailly – och vår lista av framstående serieskapare för barn blir bara längre för varje år.

EPIX ÄR FAKTISKT det enda av 80-talets nya serieförlag som fortfarande finns kvar och är självständigt. Alla andra har antingen kastat in handduken eller blivit uppköpta av större förlag.

OCH SÅ OSANNOLIKT det låter – trots Bonnier-Egmont-Schibsteds samröre-monopolvälde är Epix fortfarande det förlag som ger ut mest utländska kvalitetsserier för vuxna.

Mycket nöje!

Horst Schröder, förläggare

Stäng
Stäng

Logga in

Glömt lösenord